Falkens egen

Intressant att följa, Kungsörs IKs och Köping HCs (div 3-laget) kommande motståndare under försäsongen.. Hällefors IK denna gången..

Upplägget var ett träningsläger i Furudal mellan den 4-6/9, där lägret skulle avslutas med en match mot IFK Ore (nykomlingar i div2 Västra A, ska bl a lira mot FAIK i vinter) på deras hemmais.

26 - 1!!!
Skott: 99-10 (30-6, 29-2, 40-2)

Shit pommes frittes kan man väl säga..

Bara att hoppas att Hälleforsarna, för deras skull, var riktigt nertränade och att man kan betydligt bättre..

Regeringen är bekymrad över att skuldsättningen ökar bland de unga.
Därför har kronofogden och Konsumentverket fått i uppdrag att kartlägga orsakerna till skuldsättningen och komma med förslag till åtgärder.

Rapporten som överlämnades till finansdepartementet på onsdagen visar att problemen ökat kraftigt senaste året.
Förra året inkom 130.000 betalningsförelägganden till kronofogden från företag och myndigheter som inte fått betalt av kunder i åldern 18-25 år.
Det är en ökning med 18,4 procent jämfört med året innan.

Ökningen är ännu större bland de allra yngsta.
Bland 18-åringarna är ökningen nästan 30 procent och bland 19-åringarna drygt 34 procent.

Om skulden inte betalas trots betalningsföreläggandet hamnar man i kronofogdens register och får en betalningsanmärkning.
Bristfälliga kunskaper är, enligt rapportförfattarna, den främsta orsaken till att många unga människor får betalningsanmärkningar.

Därför vill Konsumentverket och kronofogden höja kunskapsnivån genom att satsa på undervisning i privatekonomi i landets skolor.

- Ungdomar måste få kunskap i skolan, oavsett vilka förutsättningar de har, säger rikskronofogde Eva Liedström Adler.

Men flera av de ungdomar som DN Ekonomi har talat med tycker inte att skolan har ansvar för elevernas privatekonomi.

- Fast det är bra om föräldrarna vägleder och påverkar, men de ska inte styra barnens ekonomi, säger Anna Lindström, 18.

- Vi har ställt samman åtgärder som vi tycker bör prioriteras men nu är det upp till regeringen att ta ett beslut. Man måste ta tag i problemet från alla håll och kanter, säger Vilhelm Nordenanckar, enhetschef på Konsumentverket.

Trots att rapporten är alarmerande visar den att allt fler unga är medvetna om riskerna med kreditköp och så kallade sms-lån.

- För oss var det glädjande att se att det går att förmedla ett budskap. Undersökningen gav oss ett kvitto på att sms-lån inte längre är någon hit hos dagens ungdomar, säger Eva Liedström Adler.

Anna Lindström och hennes kompisar säger att de aldrig skulle ta ett sms-lån. Däremot tror de att många unga hamnar i skuldfällan för att det har blivit så enkelt att ta lån.

- Vissa tänker inte efter, utan tar lån precis som när de gör ett impulsköp på stan, säger Josephine Schneider.

Min kommentar:
Detta skulle ha kunnat vara ett mycket mindre problem om föräldrarna till -80talisterna hade tagit sitt ansvar, men det har man inte. Istället har man hakat på i den idolkult som har gjort att barnen har blivit sina föräldrars idoler, eller statusprylar, som man överöser med pengar (ofta lånade pengar) och prylar så att inte just mitt "stackars" barn ska behöva vara det enda på skolgården som inte är klädd för en ishavsexpedition... Urk, vad patetiskt!

Sen när barnen har blivit "vuxna" och alltså 18 år så får föräldrarna inte längre bestämma, vilket i många fall alltså egentligen är något enormt positivt eftersom så många föräldrar har förmyndat så enormt dåligt.
Vid 18 år har barnen makten att bestämma över sig själva men lååångt ifrån kunskapen att fatta sunda och verklighetsanpassade beslut eftersom man aldrig har haft sunda och verklighetsanpassade förebilder.

Ingen kan ta i från föräldrarna deras ansvar. Målet för alla föräldrar måste vara att uppfostra självständiga individer som kan klara sig själva.

Höj myndighetsgränsen!
Dagens 18-åringar är igenomsnitt enormt mycket "dummare" och mycket mindre mogna än för bara 10 år sedan, och det är i stort sett deras föräldrars fel.

En genomsnittlig 16-18-åring, idag, har i stort sett ingen inkomst, ändå har de ett klädkonto, mobilkonto och nöjeskonto som tillsammans i många fall överskrider matkostnaden per månad för en ensamstående mamma med 2 barn.
Är det klokt!?

Var får de pengarna ifrån!? Föräldrarna. Varför!? Av samma skäl som att det går omkring en massa folk med ishavsexpeditionsjackor i Sverige... YTLIGHET!!

Man vill att det ska se bra ut på ytan, och om normen är en ishavsexpeditionsjacka (oavsett hur rubbad normen är) så ska vi uppfylla normen till varje pris.

Håll med, eller säg vad du tycker i ämnet..

En plasma jobbar precis som en vanlig gammal bildrörs-TV med fosfor.
Skärmen är uppdelad i ett rutnät med röda, gröna och blå celler. En röd cell är fylld med röd fosfor längs sidorna och i mitten finns det xenongas som magnetiseras med hjälp av en elektrod. Beroende på hur stark laddning är lyser cellen olika starkt och tillsammans med en grön och blå cell bildas 1 pixel i den färdiga bilden.

LCD, Liquid Crystal Display, bygger som namnet anger på flytande kristaller.
Tekniken liknar den för plasma men de fosforfyllda cellerna är utbytta mot en tunn film av flytande kristaller som läggs mellan två glasskivor. Genom att skicka en laddning till en enskild del av filmen böjer sig kristallerna och låter ljuset passera igenom med olika styrkor (beroende på laddningens styrka).
Ljuset kommer från en lampa som kan vara placerade vid sidan om, ovanför eller bakom bilden. Precis som med plasmatekniken bildar en röd, en grön och en blå del av filmen en pixel i den färdiga bilden.

Ofta hör man folk säga att LCD är bättre än plasma, de har själva sett detta och det finns faktiskt en enkel förklaring.

När det gäller storleken på skärmarna ligger plasma före LCD.
Det är inte förrän de senaste året som det har kommit LCD-skärmar på 40 tum som kan matcha 42 tums plasmor. Detta beror på att en LCD-skärm är svårare att tillverka och att en större del av panelerna (de som innehåller pixlarna) kasseras på fabrikerna. Därför tittar många på en 32 tums LCD-skärm och jämför med en 42 tums plasma. Den jämförelsen är inte rättvis då en större skärm alltid ger en något sämre bild än en mindre skärm förutsatt att de har ungefär samma tekniska specifikationer.

Sanningen är att en 40 tums LCD-skärm och en 42 tums plasma är likvärdiga i den totala bildkvalitén.

Ljusstyrka
Ljusstyrkan hos en skärm mäts i candela och anges tex så här: 1000 cd/m2. En skärm med 1000 cd/m2 är alltså dubbelt så ljusstark som en med 500 cd/m2

Plasmor har generellt en högre ljusstyrka än LCD-skärmar och lämpar sig därför bättre i ljusa miljöer. Därmed inte sagt att en LCD-skärm behöver ett mörkt rum, men om du vet att ditt rum är svårt att få någorlunda mörkt så är en plasma att föredra före en LCD-skärm.

Svärta

Skillnaden mellan vitaste vit och svartaste svart kallas för kontrast och den anges tex så här: 1000:1. Ju högre kontrast ju bättre men man ska inte stirra sig blind på kontrasten av en enkel anlending.

I ett lab kan tillverkaren få fram nästan vilket kontrastvärde som helst genom att ändra variablerna i beräkningen. Genom att ändra bottenvärdet från 1 till 0.5 har skärmen plötsligt en kontrast på 10000:1 istället för 5000:1. Därför är rekommendationen att man i första hand använder kontrastvärdet för att jämföra skärmar från samma tillverkare.

LCD-skärmarna ligger idag lite lägre i kontrastvärde än plasmorna men är på väg att komma ikapp.

Färg
För att framställa så många färger som möjligt krävs avancerad digital bildhantering. Antalet möjliga färger som skärmen kan visa styrs av hur många bits som används för varje grundfärg (röd, grön och blå).

Även här har plasma fortfarande ett litet övertag, men precis som med svärtan är LCD på väg att komma ikapp.

Responstid
Den som spelat spel på en gammal LCD-skärm vet att man kan få problem med eftersläpningar när något rör sig i bilden. Detta beror på att en LCD-skärm jobbar med cykler som laddar, respektive stänger av laddningen till de flytande kristallerna. Om inte detta görs tillräcklig fort får man en svans efter det som rör sig.
För att slippa detta bör man välja en skärm med så låg responstid som möjligt, helst 10 ms eller lägre.

Plasma har inte problem med eftersläpningar då responstiden ofta är lägre än 1 ms. Klart att sport och film blir bättre då.

Fastbränd bild
I plasmans barndom kunde saker som inte rörde sig i bilden bränna fast och sedan ge spökbilder, tex kanalloggan uppe i hörnet. Detta är inte längre något problem och de skärmar som sålts de senaste åren har varit helt fria från inbränningar.

LCD-skärmar har aldrig haft några problem med inbränningar då de inte använder fosfor.

Summering
Vill du ha en skärm på 42 tum eller större är plasma rätt val.
Vill du ha så hög upplösning som möjligt är LCD rätt val.
Är ditt rum väldigt ljust så är plasma rätt val.

I övrigt så närmar sig LCD och plasma väldigt mycket och skillnaderna blir mindre och mindre.

• Bilden, självklart viktigt. En riktigt bra bild, inte som värsta Pioneer för 30-50 pix men riktigt riktigt bra
• Coolheten, självklart viktigt eftersom den skall passa in ett rum utan att den för ta över och dominera som den "gamla" 32 tums fet-teven. Svart pianolack och platt som attan.
• Dubbla inbyggda digitaltv-mottagare, och en inbyggd hårddisk på 160 GB (Grabben, du kan spela in hela fotbolls-EM) Kolla en kanal och spela in en annan samtidigt, allt i en platt "burk"
• Priset: Otroligt prisvärd med den bilden och den utrustningen. Du kan få den för 12 pix plus frakt om du kollar runt lite på nätbutikerna.

Nu ska jag kolla på TV!

Hörs

//F